A halleluja moment..
Måste bara få säga att jag älskar lchf!!! Gjorde tacosfärsfyllda paprikor nyss och jag började seriöst nästan gråta för att det var så gott..
Denna dieten innebär jäkligt god mat som man blir mätt på.. Det krävs inte så mycket för att man ska bli mätt heller.. Jag är såld..
Ärrad men stolt..
Har förstått att mitt inlägg med bilderna har väckt viss uppmärksamhet.. Förstår även att man reagerar med tystnad..
Men jag skäms inte för de bilderna.. Tvärtom.. Jag tycker att jag är modig som vågar visa hur det egentligen är.. Att jag för en gångs skull låter folk veta..
Ni får gärna diskutera det med mig.. Jag bits inte..
Jag känner mig starkare än på länge.. Dygnsrytmen är okej, aptiten är som den ska, jag njuter av solen istället för att känna att den hånar mig.. Jag börjar hitta tillbaka igen..
Nu ska förhoppningsvis uttrappningen av en medicin börja.. Förväntar mig bakslag, det gör jag.. Men det känns som att jag kommer att fixa det..
Måste avsluta med att tacka deltagarna för i lördags.. Awesome kväll!
LCHF
Så heter det på segelvägen nu.. Ni vet Low Carb High Fat..
Än så länge älskar jag det.. Man är framför allt mätt..! Inga äckliga pulverdrycker eller soppor utan riktig mat.. Finns massa goda recept på kakor och bakelser som man får äta med.. =)
Den nakna sanningen...
Så här ser den ut.. Den nakna sanningen.. Att jag väljer visar upp det så här beror på att folk kommer att se det förr eller senare, på det här sättet så styr jag hur man får reda på det..
Jag är en s.k cutter.. Det är inte alls lika frekvent som innan, men absolut inte över.. Jag kan i regel behärska mig nu.. Men begäret finns där..
Ni förstår.. Det blir som en form av beroende.. En quick fix för att det onda inuti ska lätta.. Om så bara för nån minut..
Detta är inget jag är stolt över.. Men jag skäms absolut inte över det heller.. Fel sätt måhända, men det hjälpte mig att ta mig igenom en fruktansvärd period..
Jag förespråkar det inte på nått sätt, men tänker inte sticka under stol med att jag har "streckkoder"..
Jaha..
Morgonmys är ett pet i röven och ett ryck i könshåret. Nu vet ni det. Gilla läget.
Mors
Tankeställare..
Man gnäller lätt.. Ofta om små saker..
Fick mig en tankeställare idag.. Jag har ingen rätt att gnälla, för jag känner mig trygg åtminstone..
Med tanke på hur mycket sorgsna och hemska saker vi ser i jobbet så är det inte så konstigt att man klappar ihop ibland..
Har gått och undrat om jag rent av håller på att bli galen.. Om jag håller på att bli en fullbordad bitterfitta.. Och huvudet spränger så jag har stor lust att slita av det.. Lägger jag mig ner så snurrar rummet..
Men mor min kom på lösningen.. Det är garanterat biverkningar av den nya medicinen.. Alla dessa tre går under benämningen "vanliga biverkningar".. Säger sig självt egentligen, har ätit den i en vecka nu och det är då biverkningarna brukar visa sig..
Så jag får stå ut helt enkelt..
Bittra vardagstankar..
Vissa fenomen i hemmet tycks aldrig upphöra att förvåna en..
Som diskberget som lever och frodas i köket.. Växer det inte medan man ser på?? Bara man vänder ryggen till i 2 sekunder tycks högen ha utökats.. Och när man väl tar itu med den.. Hur jävla många små skedar använder man egentligen???! Dö!
Sen går man därifrån och är sjukt nöjd med sig själv.. Men dagen efter är där likförbannat saker i diskhon..
För att inte tala om tvättkorgen.. Hur kan den vara kroniskt full?? Så mycket kläder äger vi inte..Perfekt när man inte har en tvättmaskin..
Men min allra största favorit är ändå dammråttorna..
Vi tycks ha avlat fram en ny art.. De hånskrattande dammråttorna.. Trots att jag drog fram med dammsugaren häromdagen välde nyss en dammråtta a'la tax fram ur en vrå.. Den låg där mitt i vardagsrummet och hånade mig.. Bristningsgränsen var nära..
Så vad gör man åt detta?? Ett muterande diskberg och hånskrattade dammråttor.. Anlitar en städerska?? För visst är fönsterputsning det tråkigaste som finns??
Men nä.. Känner mig själv.. Skulle tycka att det var så jävla pinigt så jag skulle smygstäda innan människan kom..
Men mitt allra största hatobjekt just är nu är brevbäraren.. Hur jävla svårt är "ej reklam!!" att förstå??
Ska fan rigga brevlådan..
Ja jag är bitter..
Still here..
Blev ingen färd till piva.. Pratade med min samtalskontakt på vpm.. De kan inget göra för mig inne på psyk i och med att mitt mående är biverkning av en medicin.. Det hade varit för att skydda mig från mig själv i så fall..
Vet av erfarenhet att det inte är ett jätte stimulerande ställe, så stannade hemma.. Som tur var kom Krille hem tidigare från jobbet..
Hur är det nu då?? Well.. Som rubriken lyder; I'm still here.. Är liksom inte så mycket mer än så.. En dag i sänder.. Humöret är som en jävla jojo..
Imorgon försöker vi igen.. Då bär det av till Buffelgatan.. Fast då räknas jag som arbetskraft, inte bredvidgång.. Får hoppas att det är en lugn dag då jag kan komma in i det.. Så att jag orkar..
Should I stay or should I go..??
Är en sån där katastrof dålig dag.. En sån dag när jag inte vet om jag orkar mer.. En sån dag då jag funderar på att åka in.. Väskan är redan packad..
Hjälper kanske inte så mycket att åka in, men där är jag under övervakning..
Att jag har krashat så här kan bero på att de har satt in en ny medicin..
Ja jag hör invändningar, en till?? Ni läste rätt, en till.. Men tanken är att när jag har ätit den i tre veckor så ska en annan trappas ut och den ska dessutom ersätta min insomningstablett om allt går som det ska.. Dessutom ska den göra mig piggare och har inte de sedvanliga biverkningarna som tex viktuppgång..
Men det är kanske inte ett jätte problem då jag har tappat aptiten helt igen..
Pratade nyss med min samtalskontakt.. Hon sa att det kanske inte är läge att jag jobbar alls under medicinbytet.. Känns som att det kanske ligger något i det.. Men samtidigt är det trist för jag har börjat att gå bredvid på Buffelgatan och det verkar roligt där..
Men får vara realistisk.. Ansvarar ju för andra människor..
En dag som denna..
...hatar jag män.. De klagar över förkyldningar.. Well jag hemskt gärna en förkyldning bara jag slipper denna mensvärken..
Som jag sa till Hanna igår..
Vi har mens med allt vad det innebär, vi lånar ut våran kropp till en jävla unge som inte har vett att uppskatta det, vi ska även pressa ut den där saken.. Sen förväntas vi ge ungen full access till våra pattar.. Där står vi sen spruckna muttor och bröst som vi riskerar att snubbla över och killarna..? Ja de blir förkylda..
En kollektiv pungspark i månaden hade gett oss lite upprättelse..
Övrigt är måendet som innan.. I botten.. Ska hitta upp denna gången också.. Är bara vilsen just nu..
So 2012...
Så vart det ett nytt år. Tyvärr har starten på det inge vidare.
Har mått katastrof. Hade jag varit hemma igår så hade jag bett Krille att skjutsa in mig till psyk.
Är på samma nivå idag. Är helt knäckt. Finns liksom inget go i mig. Vill ligga i sängen hela tiden.
Happy new year
