Fröken Svår

Har undrat länge vad som pågår.. Well.. Nu vet jag.. Till nästa gång.. Internet minns! Hur mycket man än försöker att dölja saker och ting.. Har det en gång varit i kontakt med internet så finns det spår kvar och det är inte speciellt svårt att hitta.. Inte ens för mig som har iq popo när det gäller teknik..

Jag har försökt att ta det hela med ro, men nu är jag faktiskt arg..

Det där med att skaffa barn på kom tal idag på jobbet.. För de flesta är väl det en självklarhet..

Men inte för mig..

Det är liksom inte frågan om jag vill.. Jag är så vansinnigt rädd för att föra mitt elände vidare.. För det är ärftligt och yttrar sig ofta som autism, manodepressivitet eller schizofreni.. Och jag känner lite, vill jag utsätta någon för det??

Jag vet ju själv vilket helvete det är att ha en psykisk sjukdom.. Har alltid varit inne på att adoptera.. Men läste mig till idag att det är kört för min del pga psykisk ohälsa..

Och ett annat orosmoment är om jag kommer att orka.. Sömn är a och o för att jag ska fungera.. Och sömn kan man liksom inte räkna med att få med barn..

Det är det som suger.. Att allt blir så mycket krångligare..

I fredags drog jag och Krille till götet med avsikt att gå till Lisberg och kolla på Amaranthe.. Vi skulle möta upp Hanna, Johan, Glenn och Catto där för att sen möta Mika som inte ville med.. Sen dra oss tillbaka till lägenheten som vi lånade, dricka lite vin och göra stan osäker..

Så blev det inte riktigt..

Vi (jag och krille) bestämde oss för att skita i spelningen.. Såg dem i början av sommaren.. Så vi ringde Mika och sa att han kunde komma över direkt..
Innan han kom skulle vi försöka oss på ett mysigt bad med massa skum och lite vin i badkaret.. Well.. När vi väl hade kommit i båda två var det väl mysigt i två minuter.. Sen började kropparna att protestera.. Vi fick inte plats.. Hahaha..
Så vi klädde på oss igen..

När Mika kom var avsikten att vi skulle käka pizza, dricka lite vin och ge oss ut på stan..

Så blev det inte riktigt.. ^^

Vi blev kvar hemma och drack vin.. Vid halv tre drog sig Mika hemåt och vi satt uppe en stund till..

Inget blev som planerat, men vilken kväll det blev! Bara sitta och tjata om allt möjligt..

Blir ett minne att plocka fram en tung dag..

Vad härligt det var när man var liten.
Kärlek var en Puss på kinden.
Det värsta som kunde hända var när Barbie dockan tappade ena benet.
Den värsta gråten var när man ramlade och skrapade knäna.
Det största rädslan var för Monstret under Sängen.
Och man såg McDonalds som något speciellt.
Det roligaste kunde vara att hoppa i en vattenpöl.
Och det tråkigaste var att städa sitt rum.
Och allt man ville va bara att bli stor....

Vart tog den tiden vägen?
Idag är kärlek så jäkla komplicerat, för precis alla ska ha sin åsikt om det och den är så mkt svårare att hitta...
Nu finns det så mycket mer som är tråkigt och så mycket mer som man gråter för... Äter man på McDonalds så är man en lodis som folk hoppas ska bli fet...

Den stora rädslan och det värsta som kan hända då?? Det hur mycket som helst numera... Krascha med ett flygplan, pojkvän/flickvän som gör slut, vänner som sviker, dödsfall...
Listan kan hålla på i evigheter...

Och man ville bara bli stor... Numera vill man bara backa tiden och försöka grabba tag i det förflutna... För alla vill ju leva kvar i studentens lyckliga dagar, dagen då man träffade HONOM/HENNE, när man mötte idolen, när man fick sina barn, när man vann den där viktiga matchen..

För att inte snacka om alla krav som finns numera... Inte konstigt att fler och fler ungdomar mår dåligt idag..

Frågan är när nån ska reagera på allvar och bromsa allt... Reagera och AGERA... Slopa ett och annat prov, klappa sitt barn på huvudet och säga att du duger som du är / det provet spelade inte så stor roll / bry dig inte om de andra som säger elaka saker, riva ner alla reklam plansher med pinnsmala modeller och byta ut varenda jävla skylt docka så de ser åtminstone liiite naturliga ut, ge barn och ungdomar bättre sex- och samlevnads kunskap så de inser att de har för högra krav på sig sjäv, skrota string och bh:ar i barn storlekar.. För de ska fan inte ha det!! Jag menar... Visst ser det illa ut när en 12-åring lallar förbi nerspacklad med tajta byxor och string kanten långt ovanför byxorna?? Eller det kanske bara är jag som tycker så... Jag menar... Ni i min ålder.. Vad hade vi på oss?? Jo vi hade tajts och jeans och ofta en t-shirt till eller en relativt tajt tröja som gick nedanför naveln..

Hörde en jämnårig säga nyligen att hon önskade att hon var 16 igen.. Hell no säger jag! Fy fan för att vara tonåring igen och speciellt när det ser ut som det gör idag..

Visst jag hade roligt i den åldern, det hade jag.. Men dagarna som var jävliga var betydligt fler än de som var roliga..
Ja jag börjar bli gammal och ja jag är rätt tjock.. Men vet ni vad..? Hellre det än 16 och smal igen..

Idag var jag och käre herr sambo i götet.. Investerade i lite mundering inför dena kommande tjejkvällen då temat är kroppsbehåring.. ^^

Låt mig utveckla.. Är väl lite utklädning över det hela.. typ mustasch, skägg.. Ja, bara fantasin sätter gränser.. Kommer bli episkt..

 

Förutom tillbehör till festen fick jag köpt ett linne och ett par shorts på shock..

Nu är allting inhandlat tills på lördag, så nu är det bara till att räkna ner.. =)

Har känt mig konstig ett bra tag.. Som att jag har förändrats.. Jag är inte samma Maria som jag har varit.. Har inte kunnat sätta fingret på det, förrän igår.. Låg och lyssnade på Winnerbäck och då slog det mig..

"Han säger att han har varit i helvetet och vänt. Jag tror en del av honom blev kvar där.."

Så enkelt det var ändå.. Det tror fan att man inte är den samme när man slits itu och lagas gång på gång.. Och med ens så känns det inte så jobbigt att jag har förändrats.. Jag var tvungen för att överleva.. Och jag har överlevt, gång på gång på gång.. Är nog faktiskt ganska bra ändå.. Trots mina spickor och skavanker..