Reparation pågår
Har insett en del saker om mig själv.. Saker som jag inte hade en aning om att jag känner eller tycker..
Kommer att bli svårt.. Tungt.. Kommer nog vilja ge upp flera gånger.. Får jobba med det resten av livet.. Men att jag har insett det själv är ju en bit på vägen..
Men ska hålla huvudet högt och blicka framåt.. En dag i taget..
Har mycket som jag måste jobba med..
Kommer att bli svårt.. Tungt.. Kommer nog vilja ge upp flera gånger.. Får jobba med det resten av livet.. Men att jag har insett det själv är ju en bit på vägen..
Men ska hålla huvudet högt och blicka framåt.. En dag i taget..
Hos frisören blir man fin...
Att besöka frisören är verkligen balsam för själen.. Sen att jag har en grym och rolig frisör gör inte saken sämre.. Jenny på Annikas håratelje..
Livet fortsätter.. Men känns inte ett dugg bättre..
Livet fortsätter.. Men känns inte ett dugg bättre..
Många tårar blir det...
Var ett jobbigt samtal på vpm.. Fick verkligen rotat på djupet idag.. Hittade saker som gjorde ondare än jag trott.. Fick även höra att jag förnekar mig själv.. Att jag måste lära mig att låta folk berömma mig..
Men saken är den att jag hatar komplimanger som handlar mig som person.. Att ge mig en komplimang är som att hälla vatten på en gås.. Det rinner bara av.. Det når inte fram..
Har haft ett samtal med Mika med.. All ära till dig som försöker att få mig på bättre humör trots att du själv mår skit.. Tack för att du är så ärlig..
Det känns som att jag dör långsamt.. Sakta men säkert.. Som att vara instängd i en tank och se hur vattennivån sakta stiger.. Sakta men säkert..Vill bara ställa mig och skrika.. Men rösten bär inte.. Jag får inte fram något rop på hjälp.. Ingen ser eller hör att jag håller på att drunkna.
Oflyt..
Slapp inte undan illamåendet.. Fan med.. Blir det som sist så kan jag se framemot att må illa i drygt 3 veckor..
Är väl bara att bita ihop denna gången med.. :/
Snart kommer Coffe på fika..
Löjligt...
Jag vet att det är ologiskt.. Att det rent av är löjligt.. Men jag kan inte rå för att jag känner så här.. Att jag ifrågasätter, misstänker och är rädd..
Det här paranoida gör mig galen..
Kan inte koncentrera mig på något.. Tv och film är för mycket intryck, läsa böcker har jag inte koncentration till.. Att gå ut känns som att jag ska bestiga mount everest..
kaffe, kaka, tårar, skratt
Fikade på Veras med kära Åsa idag.. Nästan 3 timmar bara flöt iväg..
Hade velat komma bort.. Åka iväg och göra något.. Skita i allt och alla och bara sticka.. Men vart ska jag ta vägen??
Dosen är höjd från och med idag.. Vi kör väl på två vita månader då.. Eller för att vara helt ärlig så har jag druckit ett glas rött. Men bara ett, på en månad.. Kan väl nästan räknas bort??
Övrigt känns det som att allt suger..
Jag kan inte sätta ord på allt, men var skönt att få prata.. Att få prata med någon som är genuint intresserad och som vågar ställa frågor..
Det här måste vi göra snart igen Åsa.. <3
Hade velat komma bort.. Åka iväg och göra något.. Skita i allt och alla och bara sticka.. Men vart ska jag ta vägen??
Dosen är höjd från och med idag.. Vi kör väl på två vita månader då.. Eller för att vara helt ärlig så har jag druckit ett glas rött. Men bara ett, på en månad.. Kan väl nästan räknas bort??
Övrigt känns det som att allt suger..
En näve piller till frukost..
Känns som att det är så nu.. 8 tabletter är det numera varje morgon och 3 på kvällen.. Räkna ut vad det blir på en vecka..
Är ett under att mina njurar fortfarande håller..
Var hos läkaren idag.. Höjd dos på Fluoxetin och förlängd sjukskrivning.. November ut ska jag vara hemma.. Det jobbiga är att mitt illamående som jag fick av Fluoxetinen som nyligen har försvunnit riskerar att komma tillbaka.. Risken är väl ganska stor eftersom dosen höjs mkt nu..
Det roliga är att det kan trigga så humöret svänger åt andra hållet.. Så jag går runt och är manisk istället..
Och som jag har nämnt tidigare, what goes up must come down.. Blir en ond cirkel..
Allt känns så jäkla hopplöst..
En vän på bp forumet bad mig att skicka ett mejl till henne.. Att jag skulle skriva precis allt som jag tyckte och tänkte just då.. Bara låta allt rinna ur mig.. Det blev ett långt mejl.. Ett mejl fyllt av ilska, frustration, sorg, ångest och rop på hjälp.. Visste inte att jag gick och bar på allt detta.. Var skönt att få ur sig det, att få klä det i ord.. Men insåg samtidigt att jag har mycket mer att bearbeta än vad jag någonsin trott.. Jag måste gå tillbaka till mitt allra tidigaste minne och börja där.. Jag var 4 år då.. KBT kanske vore något för mig?
Imorgon ska jag ta mig samman och fika med Åsa.. Har lite ångest.. Inte över att träffa Åsa, verkligen inte, utan för att vi ska fika i stan.. Bland folk.. Får sätta oss i något hörn där ingen ser eller hör oss..
Det är så logiskt alla fattar utom du
steg för steg.. Check..
Har inrättat en checklista för att hålla tillvaron någotsånär normal..
Nu ska jag bara försöka orka vara social.. Orka träffa folk och bryta min isolering.. Är inte det lättaste när jag bara vill vara ifred..
- Komma upp i tid
- Utfodra katterna
- Toa
- Kolla kattlådan
- Ta medicinerna
- Försöka äta något
- Se till så att Trixa äter
- Försöka fixa lite här hemma
- Försöka att inte sova på dagen
Den fungerar väl sådär hittills.. Men prickar in 5/9 minst varje dag..
Nu ska jag bara försöka orka vara social.. Orka träffa folk och bryta min isolering.. Är inte det lättaste när jag bara vill vara ifred..
Solen skiner och det känns som ett hån.. Orkar inte njuta av den..
Tröstlöst..
Exakt så känns det.. Humöret har varit som en jojo idag.. Är helt knäckt..
Fick höra ett par kloka ord av en tjej på forumet för bipolära idag..
Tack snälla du för att du finns, för att du lyssnar, för att du förstår, för att du inte dömer mig, för att jag får vara mig och enbart mig.. Tack för att du ser mig..
Frånvaro..
Har visst inte varit aktiv på ett tag.. Orken och lusten har inte funnits.. Finns liksom inte så mycket att säga heller.. Börjar att se ljuset i tunneln, men vågar inte riktigt tro på att det är sant.. Att det faktiskt finns.. Är så skör fortfarande.. Allt känns så jäkla meningslöst.. Humöret pendlar mycket och fort.. Jag rasar inte lika djupt som innan.. Men ångesten kan fortfarande riva skarpt i mig..
Sjukskrivningen blev förlängd.. Försäkringskassan kom på att de inte fått ett intyg så det fick jag skickat in i fredags.. Så från och med i fredags är det 30 dagar, minst..
Numera är vi 5 i hushållet.. Lilla Trixa flyttade in igår...
Sjukskrivningen blev förlängd.. Försäkringskassan kom på att de inte fått ett intyg så det fick jag skickat in i fredags.. Så från och med i fredags är det 30 dagar, minst..
Numera är vi 5 i hushållet.. Lilla Trixa flyttade in igår...
