Hang ém high..

Varför pratas det inte mer om självhat? Varför lyser man inte upp de dunkla vråarna? 
För inte kan jag vara ensam om detta?
 
Jag kämpar varje dag med att försöka se positiva saker med mig själv. Att hitta något som faktiskt är bra. Ibland lyckas jag. Ofta klappar jag ihop och gråter över hur fel jag är.
 
Nej jag är inte ute efter bekräftelse och komplimanger. Genom att sätta ord på det försöker jag göra upp med mina demoner. Hang ´em high..
 
Är så avundsjuk på folk med en bra självkänsla. Som åtminstone merparten av tiden tycker om sig själv.
 
Har kommit igång ordentligt med träningen. Men det är en dans med svåra steg. Måste vara försiktig så det inte går till överdrift.
Som igår.. Var på intensivspinning och gymmade i 40 min, det är väl en klart godkänd insats? Nähä, då skulle jag minsann cykla till och från jobbet med. Plus att ta trapporna hela tiden, något som jag normalt sett inte gör. Mina lår är döda idag. Inte träningsvärk, men de är totalt stumma.
"Går väl ingen nöd på tjockisen.." Nä det gör det kanske inte, så länge som det håller sig till ett isolerat tillfälle. Jag minns högstadiet.. Minns en ständigt knorrande mage som ekade tomt. Minns skuldkänslor över den lilla mat som slank ner..
 
Varje dag är ett slagfält.. Men tar en dag i sänder.. Det kommer ta tid.. Men ska ta mitt ledsna fjortonåriga jag i handen och se framåt och jobba för att kunna se mig själv i spegeln utan att känna äckel..
1 Kommentarer till "Hang ém high.."
Postat av: Carro

Maria! För mig är du en så oerhört vacker människa, både på in- och utsidan. Love you. <3

URL: http://www.niiiilorac.blogg.se
Datum: 2014-09-01 / Klockan: 13:28:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!