Vissa möten lämnar man med sorg i hjärtat..
Så var mötet avklarat..
Hur det gick?? Well.. Jag måste faktiskt säga att jag kände mig lite överkörd.. Att jag var tvungen att försvara mitt mående med näbbar och klor för att de skulle tro på mig..
Men det som blev sagt är att jag ska börja jobba 25%.. Men förmodligen inte på Berget.. Ska troligtvis byta till en arbetsplats som är lugnare tills jag har kommit på fötter igen..
Där var det tur att Pernilla (chefens vik) var med då hon är enhetschef i BME och har koll på vart det behövs folk och har trådar att dra i..
Jag vill börja jobba igen så det känns bra.. Vill komma igång.. Men samtidigt så känns det så jävla sorgligt.. För det sista ordet är inte sagt.. Jag kanske inte kan gå tillbaka till Berget..
Även om jag blir mer stabil, är det värt det? Är det värt att köra mig själv i botten en gång till?
Jag ger för mycket av mig själv och jag har ingenting kvar att ge..
1 Kommentarer till "Vissa möten lämnar man med sorg i hjärtat.."
Postat av: Linda
Fina Maria, vad sorgligt..
Jag vet i alla fall många personal och boenden som kommer sakna dig väldigt mkt om du är tvungen att byta arbetsplats.
Många kramar till dig! Saknar dig skall du veta.. ram Linda.
