You mustn't tell lies..
Jag älskar mitt jobb.. Men just nu är det ta mig fan inte roligt alls..
Ännu ett polisärrende. En kille förd till häktet.. Jag är ombedd att vittna..
Det suger.. Det suger så vansinnigt hårt.. Hela historien är så vansinnigt sorglig..
Tänk att en människa ska behöva hota med att göra hemska saker för att få uppmärksamhet?
Denna händelse är en följeslagare. Den följer med hem från jobbet. Söker upp mig. Gömmer sig i mentala vråar för att sedan hoppa fram och lägga fälleben på mig. Sover tätt intill mig på nätterna. Får det att krampa i magen när det ringer från skyddat nr på telefonen..
Jag gjorde allt enligt "regelboken". Jag följde ordningen. Rapporerade till kssk som tog vidare osv osv.. Jag gjorde allt korrekt..
Men varför känns det då så jävla fel?
Det blir en sten extra i ryggsäcken.
0 Kommentarer till "You mustn't tell lies.."
