Fröken Svår

Var visst ett tag sen jag skrev..


Har svårt för att sätta ord på det som snurrar i skallen.. Kan inte ens formulera det för mig själv..
Det är svårt att vara glad.. Att umgås med andra är bara jobbigt.. Skrattet fastnar i halsen.. Trivs bäst själv hemma..

Det vilar en tung sorgsenhet över mig och jag vet inte hur jag ska bli av med den..
Jag sover dåligt. Vaknar ofta okristligt tidigt.. I vargtimmen med ett ryck.. Vet inte vad det är som väcker mig.. Sen är det svårt att somna om.. Får ingen ro.. Vrider mig av och an..

Jag borde vara överlycklig.. Sväva på små moln rent av.. Men den känslan vill inte riktigt infinna sig..
Det ligger tunga mörka moln över mig..

Jag mår inte direkt dåligt eller känner mig ledsen.. Men något är fel.. Kan inte bara sätta fingret på vad det är..

Det är som ett stort ingenting.. Som att jag existerar i ett stort vaccum.. I en bubbla..

Jag har gjort roliga saker.. Bröllop, Läjesgauet, schlagertorsdag med fina flickor, haft Krille hos mig, pilkat och fått rejäl utdelning..
Men det hjälper inte.. Bara en kort stund..

Önskar att jag kunde gråta.. Få gå sönder och sen pussla ihop mig själv igen.. Få känna något..